Italiensk parmesanpaj

Testade att göra en italiensk parmesanpaj i dag och jag kan lova att den var något utöver det vanliga, den var bara så god! Med smaker av både parmesan, färsk basilika (som dessutom doftar fantastiskt) och soltorkade tomater, ja, får ni möjlighet så testa den! Receptet hittade jag i svensk damtidning för någon vecka sedan och jag blev enormt nyfiken på den. Så när de hade parmesan där vi åt i går, då visste jag att dagens middagsidé var klar!
 
Som pricken över i värmde dessutom helt plötsligt solen och vi kunde sitta ute och äta!
 
 
Italiensk parmesanpaj (6-8 bitar)
 
150 g smör
1 dl grahamsmjöl
2 1/2 dl vetemjöl
1/4 dl vatten
 
Fyllning
3 ägg
3 dl grädde
1 dl creme fraiche
salt, svartpeppar
paprikapulver
2 hackade, soltorkade tomater
1 näve grovhackade basilikablad eller babyspenat
100 - 125 g riven parmesan
 
1. Arbeta ihop smör och mjöl. Tillsätt vattnet och arbeta snabbt ihop degen. Lägg den i plastfilm i kylen en timme och kavla sen ut degen och klä en pajform. (Jag valde att trycka ut degen).
 
2. Tryck till degen och vik en folieremsa över kanten. Nagga bottnen. Grädda bottnen ca 10 min i 200 grader.
 
3. Vispa ihop ägg, grädde och creme fraiche och krydda med salt och peppar. Vänd ned hälften av osten.
 
4. Ta ut formen och ta bort folien. Lägg tomater, bladgrönt och resten av osten över bottnen och slå sedan på äggsmeten. Pudra lätt med paprika.
 
5. Grädda pajen klar på falsen under mitten i ca 40 minuter, i 175 grader.
 
 
Med en god sallad och en god skinka.
 
 
I många situationer tänker jag helt annorlunda i dag än vad jag gjorde för bara något år sedan. Det finns så mycket som jag värdesätter på ett helt annat sätt. Som i kväll. Bara det att kunna sitta ute på altanen och kunna luta sig tillbaka och slappna av, äta gott och må gott tillsammans. Så viktigt, men så lätt att glömma när allt bara ska rulla på i ett hektiskt tempo hela tiden. Men samtidigt så är det också lättare när jag känner harmonin och glädjen i mig själv.
 
Jag berättade också för min mamma i dag att när det var som allra värst klarade jag inte ens av att sjunga, jag avskydde min egen röst och tyckte inte att jag kunde. Inte ens i min ensamhet klarade jag av att sjunga, jag som älskar allt som har med sång och musik att göra! I dag sjunger jag däremot både gärna och ofta, precis som jag alltid gjorde förut. Det känns så konstigt nu att tänka tillbaka på hur det faktiskt varit, men det är ändå en sanning och en del av min erfarenhet.
 
Det har varit en skön och avkopplande dag i dag där jag också tidigare hunnit med ett långt styrketräningspass där jag fokuserade på hela kroppen förutom axlarna, då jag prioriterade dom i måndags. Men jag har också hälsat på en mycket betydelsefull vän.
 
Kort sagt, det har varit en helt fantastisk dag!

Kram! Anneli
 
 

Vikten av att synas

Jag väljer att se möjligheterna och att genomföra det jag drömmer om. Med min starka vilja, mitt mod och min sunda livsstil har jag hittat de rätta verktygen att lyckas med precis allt jag vill!

RSS 2.0